.... sluta skolan. Det är ganska galet haha, föratt för nåra månader sen så ville jag typ inget annat. Fast på ett sätt vill jag ändå sluta nu. Bara för att det ska bli så jävla skönt med sommarlov och att vara ledig. Och varför jag inte vill? Well, jag säger bara att det är nåra saker jag vill göra först innan jag slutar. Men tror inte längre jag vågar, så.. Men, kan alltid hoppas. På det bästa. "Hope for the best, plan for the worst. That's what my life is all about"
Jag vill heller inte sluta för att den skolan har liksom varit lite som ett andra hem i 10 år. Visst, jag har haft mina stunder då jag verkligen, verkligen, verkligen inte velat vara kvar alls. Bara... struntat i skolan och flyttat långt bort. Därför äre faktiskt ganska otroligt hur långt jag kommit. Om jag skulle kunnat gå tillbaka i tiden för att säga till mej själv i November typ, att jag skulle kommit så här långt, till att faktiskt ha ångest och panik för att jag skulle sluta, skulle jag aldrig trott mej själv. Aldrig, aldrig, aldrig.
I November/December var jag så himla trött på allt och alla (även mej själv) och skulle direkt sagt ja om någon erbjöd mej att flytta hundratals mil härifrån. Just då hade det gått så långt att jag inte brydde mej. Om någonting alls. Det var precis som om jag var ett skal av mej själv. Som om jag gick varenda dag och bara var, utan att leva och vara den jag var. Jag gjorde det heller inte lättare för mej själv, jag gick runt och inbillade mej att det aldrig skulle bli bra igen, att jag aldrig skulle må bättre, att jag alltid skulle känna mej lika hopplös och att jag aldrig skulle trivas någonstans igen.  Men jag vet inte, någonstans på vägen bestämde jag mej bara för att jag inte orkade längre. Jag orkade inte gå och känna så varenda dag, jag orkade inte vara hjälplös och hopplös längre. Jag bestämde mej för att kämpa och försöka istället. Så på något sätt lärde jag mej en läxa som alltid skulle var till hjälp. Och eftersom jag ändrade inställning till allt, så blev allt också bättre. Jag har mina ups and downs, men det har alla andra också.

Jag vet att ingen bad om det, och jag vet inte varför, men jag skrev det. Det är långt ifrån allt, men det är en del.
Nu ska jag gå och fortsätta baka. (Lol vad kul det lät, efter massa seriösa saker, och sen: "Nu ska jag gå och fortsätta baka" Hahaha. Men yeah.

Toodiloo